Estland – Utbildningsstrategi 2021–2035

Estlands utbildningsstrategi 2021–2035 (som regeringen antog i november 2021) vägleder den viktigaste utvecklingen på utbildningsområdet. Den utgör grunden för fastställande av prioriteringar och finansieringsbeslut och för utvecklingen av genomförandeprogram som stöder uppnåendet av strategiska mål. Genomförandet av utbildningsstrategin samordnas av utbildnings- och forskningsministeriet.

Utbildningsstrategin spelar en viktig roll för att uppnå de allmänna målen i den nationella långsiktiga utvecklingsplanen Estland 2035. Strategin bygger på principen att det för att uppnå de framtida utbildningsmålen i Estland är nödvändigt att bibehålla och vidareutveckla landets starka sidor och ta itu med flaskhalsar.

Strategins övergripande mål är att förse den estniska befolkningen med de kunskaper, färdigheter och attityder som förbereder människor för att förverkliga sin potential i det personliga, yrkesrelaterade och sociala livet och bidra till att främja livskvaliteten i Estland och en global hållbar utveckling.

Det övergripande målet bygger på tre strategiska mål:

1. Lärandemöjligheterna är mångskiftande och tillgängliga och utbildningssystemet möjliggör smidiga övergångar mellan utbildningsnivåer och typer av utbildning.

Det är nödvändigt att: utveckla en övergripande lösning för att ta hänsyn till icke-formellt och informellt lärande i den formella utbildningen för att i högre grad beakta de kunskaper och färdigheter som förvärvats i olika miljöer (digital miljö, arbetsplatser, ungdomscentrum och ungdomsprogram, hobbyskolor, miljöutbildningscentrum osv.). ge regeringen i uppdrag att skapa möjligheter för lågutbildade och lågutbildade vuxna att utveckla inlärningsvanor och till självutveckling, inbegripet digital inkludering. Digital inkludering innebär tillgång till digitala tjänster samt de relevanta attityder och färdigheter som krävs för att använda digitala tjänster.
 

2. Estland har kompetenta och motiverade lärare och skolledare, en diversifierad inlärningsmiljö och en elevcentrerad strategi för lärande och undervisning.

Utbildarna känner till trender, möjligheter, risker och metoder i samband med ny teknik och tillämpar tekniken på ett ändamålsenligt sätt. Smarta läranderesurser och metoder stöder deltagande och effektiv inlärning och undervisning samt bidrar till att ge och få omedelbar och omfattande återkoppling. Viktiga åtgärder är individanpassning och diversifiering av lärandet och stöd till lärande genom digitala lösningar.

Det är nödvändigt att: främja utvecklingen och genomförandet av olika inlärnings- och undervisningsmetoder (inklusive digital pedagogik), utveckla och använda digitala lösningar som verktyg för utbildningsinnovation som möjliggör diversifiering och individanpassning av utbildningen, inbegripet bedömning för lärande, öka medvetenheten bland deltagarna i inlärningsprocessen om informationssamhällets möjligheter och risker, anta en systematisk strategi för införandet av nya lösningar, förbättra tillgången till estnisk språkundervisning och språkinlärning i Estland genom att införa digitala lösningar.

3. Inlärningsalternativen är anpassade till samhällets och arbetsmarknadens utvecklingsbehov.

Förmågan att utveckla digitalt innehåll i alla åldersgrupper skapar lika möjligheter för alla studerande och förutsättningar för ökad konkurrenskraft. Viktiga åtgärder är att skapa en digital lösning för att hantera individuella utbildningsvägar och karriärer och för kompetensbedömning (digital utbildningshistoria). Samt utveckla digital kompetens i alla åldersgrupper för att öka den digitala delaktigheten och utveckla färdigheter för att skapa informationsteknik.

Det är nödvändigt att: utveckla en digital lösning för hantering av individuella utbildningsvägar och karriärer och bedömning av färdigheter (digital utbildningshistoria). öka medvetenheten om informationssamhällets möjligheter och risker och utveckla digitala färdigheter i alla åldersgrupper för digitalt deltagande.

För att uppnå dessa mål måste alla aktörers ansvarsområden och roller vara tydliga men inte stelbenta. Det är viktigt att alla känner till och bryr sig om, tar ansvar för de uppgifter som de är bäst lämpade att utföra och är villiga att samarbeta.

• Utbildare – skapa en utvecklingsstödjande, hälsosam, säker och samarbetsinriktad lärandemiljö och organisationskultur.
• Skolägare – skapa förutsättningar för att deras skolor ska fungera väl och se till att de har de resurser som krävs för att de ska kunna underhålla sina skolor.
• Föräldrar – stödja mindre elever, skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och bidra till skollivet.
• De studerande – ta ansvar för sin utbildning och göra välgrundade val av utbildningsväg för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förmågor som gör det möjligt för dem att förverkliga sin potential och lyckas i livet.
• Arbetsmarknadsdeltagare – bidra aktivt till utvecklingen av ett lärandesystem som är relevant för arbetsmarknadens behov och delta i utarbetandet av läroplaner för deras specifika verksamhetsområden. Arbetsgivarna tar ett större ansvar för att utveckla sina anställdas utbildning och kompetens, inbegripet tillhandahållande av arbetsplatsförlagt lärande och möjligheter till arbetsplatspraktik.
• Det civila samhället – fungerar som en viktig partner för staten, lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter och deltar i den strategiska utvecklingen av utbildningen.
• Regeringen och de lokala myndigheterna – säkerställa ett brett utbud av lärandemöjligheter av hög kvalitet, tillgänglighet och inlärningsmiljöer av hög kvalitet, inklusive ett optimalt nätverk av utbildningsinstitutioner.

Strategin för utbildning 2021–2035, som innehåller centrala utbildningsmål för de kommande 15 åren, är en uppföljning av Estlands strategi för livslångt lärande 2020. Strategin bygger på studier och analyser, visionsdokument som utarbetats av experter, Estlands 2035-strategi, FN:s mål för hållbar utveckling, resultaten av arbetet i arbetsgrupperna för utbildningsstrategin, återkoppling och synpunkter som samlats in genom offentliga samråd och evenemang för engagemang samt resultaten av Estlands strategi för livslångt lärande 2020 och dess halvtidsutvärdering.

Digitala lösningar och den ökande digitala kompetensen har förbättrat den estniska utbildningens tillgänglighet, mångfald och effektivitet. Skolor för allmän utbildning och yrkesutbildning har en digital infrastruktur på hög nivå. Utbildnings- och forskningsministeriet framhåller behovet av att fortsätta utvecklingen av digital kompetens och stödja diversifieringen av lärande, bland annat genom digitala lösningar.

Inför kommande utmaningar är det viktigt att erkänna utbildningens bredare roll och förstå utbildningens personliga, kulturella och samhälleliga värde, vilket också var utgångspunkten för Estlands strategi för livslångt lärande 2020 och betonades i visionsdokumenten. Utbildning ger enskilda personer möjlighet att upptäcka och utveckla sin kapacitet och sina färdigheter för att bli friska och aktiva samhällsmedlemmar. Utbildning bidrar till att bevara kulturen, utveckla identiteten och koppla samman det förflutna, nutiden och framtiden. En av svagheterna i det estniska samhället är klyftan mellan deklarerade och faktiska värden, dvs. i vilken utsträckning människor i sin vardag styrs av de värderingar och övertygelser som samhället accepterar och accepterar. Utbildningens samhälleliga värde bör återspeglas i större samstämmighet, säkerhet, flexibilitet, kreativitet och samhällets förnyelseförmåga, vilket gör det möjligt för enskilda personer att hantera en snabbt föränderlig värld, inbegripet krissituationer.